Överens med havet

30 mar 2023

Överens med havet

30 mar 2023

Överens med havet

30 mar 2023

Att vara överens med havet

Nu börjar det dra ihop sig! Snart ska jag lämna värmen här på Kanarieöarna för att komma hem och ta hand om Esmeralda II och få henne i ordning för säsongen. Jag har levt ombord på Aura, vår lilla 32 fots långfärdsbåt, sedan tidigt förra sommaren. Så mycket har jag fått uppleva längs vägen, och så annorlunda segling i jämförelse med att segla i skärgården hemma. Jag har reflekterat en hel del över skillnaderna. Så klart är ett av skälen till att jag över huvud taget ville göra en sådan här segling, att jag ville vistas i ett varmare klimat under vinterhalvåret. Jag tror jag hade en poäng där, för vintern hemma i Sverige verkar ha varit tuff, med mycket kyla. Ett annat skäl är att jag älskar att leva ombord. Inte bara semestersegla eller ”jobb-segla” – utan leva vardagsliv i en båt. Ett tredje är att jag får resa i min egen takt, välja platser att leva på, välja hav.

 

Vad vädret gör med oss och vad vi gör med vädret

Vägen hit ner till Kanarieöarna har tagit oss, mig och min man Lasse, över några ”mindre” hav – inga oceaner än så länge, med sträckor på mellan 200-500 sjömil då vi seglat både dag och natt. Under sådana perioder lever vi på havet, turas om att sova och vakta båtens framfart, och vi lagar och äter mat i en rullande värld. Efter något dygn har kroppen vant sig vid att sova på konstiga tider, och vi är inne i rytmen – fyra timmars sömn, en stunds överlämning eller matdags, fyra timmars vakt i sittbrunnen. Om natten har vi en svart himmel och stjärnor, ibland med en stark måne som lyser upp havet och ger sikt bland vågorna, ibland mulet och mörkare. Om dagen ser vi vädret – mest gott, med stackmoln, lagom stora vågor och sol – eftersom vi brukar välja våra strider och vänta in bra väder för våra överfarter. Bra väder är lika med medvind, eller vind från sidan, och inte för hög sjö. När vi kollar väderprognoser tittar vi inte bara på vindriktning och vindstyrka, utan även på våghöjd. Vi kan få riktigt bra prognoser via program/appar som Predict Wind eller Windy. Vi har lärt oss nu att vi på Windy till och med kan se om det kommer vara sand från Sahara, Calima, som stör vår sikt! Fantastiska möjligheter har vi. Men ibland får vi ligga still och vänta. Segling handlar mycket om att ha tid, att ge det tid. Att låta erfarenheter och intryck sjunka in och landa. Och att kunna vänta in rätt väder för en säker färd.

Trassligt längs Portugals kust

Jag har tidigare skrivit om när vi seglade längs Portugals atlantkust. Då fick vi ta hänsyn till en mängd parametrar när vi planerade vår segling, och det var tur att vi inte hade en tid att passa! Galicien i nordvästra Spanien erbjöd många skyddade vikar där det gick lätt att ankra för natten och där de djupa fjordarna gav skydd från Atlantens stora vågor. Men när vi kom till Portugals kust började en annan slags resa: här är kusten bara en enda lång sandstrand, som bryts av med hamnar som oftast ligger i eller innanför en flodmynning. De här hamnarna stänger om dyningen blir för hög, och det blir den ofta här, eftersom den bygger upp när det grundar upp mot land. Förutom våghöjden och möjligheten att lämna hamn eller komma in i hamn vid dagens slut, hade vi späckhuggarna som for omkring längs kusten och gav sig på segelbåtars roder. Och mängder av nästan osynliga fiskebojar. Så vi seglade bara dagtid, bara när våghöjden var tillräckligt låg, när hamnarna var öppna, när vinden inte var för hård, och alltid nära land för att minimera risken för späckhuggarattacker. Ibland fick vi vänta en vecka på att kunna komma vidare, ibland missade vi att se platser vi gärna hade sett bara för att vädret visade sig från sin bästa sida bara just den dagen.

 

Segel

Så, att långsegla handlar väldigt mycket om att anpassa sig till de förutsättningar som naturen ger. Det är en bra erfarenhet att få uppleva hur små vi är i förhållande till de här krafterna. Men också hur vi kan anpassa seglen och våra val efter vad som behövs. På Aura har vi tre försegel, som kan hissas oberoende av varandra, på varsitt stag, och storseglet kan vi anpassa till fyra olika storlekar med hjälp av de tre rev vi har. När det blåser som värst kan vi segla med enbart den lilla orange stormfocken på det innersta löstagbara staget, och kanske storseglet minimerat till sin minsta yta med hjälp av det tredje revet. Så mycket vind har vi inte råkat ut för ännu, men vi har en beredskap för det, om det skulle hända. Det känns bra.

Säkerhet ombord

Vi pratar mycket med varandra om säkerhet. För även om överfarterna vi gjort hittills har begränsat sig till uppåt fyra-fem dygn, så är vi ensamma därute och måste klara det vi råkar ut för på egen hand. Kunskaperna som behövs är delvis annorlunda än vid skärgårdssegling, men också liknande. Vi behöver se till att all utrustning är i gott skick, att linor löper som de ska när vi hissar och skotar segel, att allting sitter fast och att vi har tillräckligt med mat, diesel och vatten med oss. Motorn ska ses över innan avfärd så att ingenting läcker och att olje- och kylvattennivå är ok. Vi behöver också se till att vi själva mår bra, är utsövda, mätta och någorlunda vältränade. Rörelserna på havet gör att magmuskler och rygg behöver jobba en del, och bara att röra sig i båten när den far runt i tremetersvågor kan vara inte så lite ansträngande. Och så ska vi ha koll på vad vi gör om något händer. Lasse är sjuksköterska till yrket, och jag har varit sjöräddare, så vi har delat med oss av våra kunskaper till varandra för att ha en plan om någon gör sig illa eller faller över bord, eller om det värsta händer och vi måste överge båten. Men så brukar vi alltid avsluta diskussionen med att vi vet, statistiskt sett, att de flesta olyckor sker i hemmet (nåja båten är ju vårt hem så det är väl inte en superbra jämförelse), och att de flesta långseglare som råkar ut för olyckor gör det när de ligger i hamn och inte när de är ute på havet. De cyklar omkull, råkar ut för trafikolyckor eller trillar i sjön när de ska gå ombord efter en krogrunda.

Gränser som flyttas

Så, nej, jag är inte så rädd för att segla över stora hav. Båten har jag bra kunskaper om, och är trygg med att den tar oss dit vi ska, och jag är trygg med min parter. Att vara ett team när man seglar ihop är kanske det allra viktigaste. Kunna fatta gemensamma beslut, hjälpas åt när det blir knivigt, och inte överskrida varandras gränser när det gäller vilka beslut man är beredd att fatta. Samtidigt är det viktigt att utmana sig själv för att lära mer – att lämna gränsen för det bekväma och närma sig gränsen för vad som är möjligt. Då kommer den att flytta på sig. Mer och mer blir möjligt. Segling är livslångt lärande.

 

Resa hem, och mer segling

Nu är det uppbrottstid och jag ska växla fokus till att komma hem och ta hand om alla de som bokat segling med mig och mina kollegor. Komma hem och dela våren med alla därhemma. Och få glädjen och äran att få dela med mig av kunskaper och seglingslust till alla er som vill komma ut på sjön eller har drömmar om att själva lämna bryggan och ta en hyrd eller egen båt ut till närmsta viken, över nästa fjärd eller längre. Segling är frihet.

sao jacinto portugal
sao jacinto aveiro

“What is the obvious next thing to do?”

Aura ska vi ställa på land på ön La Palma, en av de allra västligaste Kanarieöarna. Om ett halvår är vi tillbaka här, och då kommer vi ta sats för att segla över större hav. Då väntar Atlanten, med en mellanlandning på Kap Verde och sedan vidare till Karibien. Där kommer vi fatta beslut om vad som ska hända sedan – kanske att gå igenom Panamakanalen och ut i Stilla Havet. Ett steg i taget tar vi. Vi gillar uttrycket ”what is the obvious next thing to do?” Vi gillar inte att planera för mycket. Att leva på båt med havet och vindarna som närmaste sällskap har också lärt mig att det inte är bra att göra för fasta planer, eftersom det ändå inte är vi som bestämmer. Det kan vara desto roligare att låta sig överraskas av nya okända platser, människor och upplevelser.

Men jag lovar att jag kommer till Sverige den 14 april, om Iberia håller sina flygtider.  Den 12-14 maj kör vi igång de första seglingskurserna. Då kommer jag hålla mig till planeringen. I mitt jobb som seglingscoach, skeppare och instruktör blir jag ändå alltid härligt överraskad över de möten och upplevelser som är en följd av jobbet.

Vill du följa vår långsegling på Facebook så finns vi här; https://www.facebook.com/groups/auraatsea/

 

birgitta at sea